Har du tillbringat mycket tid på sjukhuset eller besöker läkare? Sjukvårdspersonal tycks ha sin egen kod och tala ibland med sitt eget språk. Att överhöra sina konversationer, som ofta innehåller förkortningar och akronymer, kan göra att ditt huvud snurrar. Det är inte ovanligt att känna sig som interjecting, Hälsovårdspersonal tycks ha sin egen kod och tala sina egna språk ibland.
Överhöra deras konversationer, som ofta innehåller förkortningar och akronymer, kan göra att ditt huvud snurrar. Det är inte ovanligt att känna sig som interjecting, "Vad står det för?" Oroa dig inte mer. Vi har sammanställt den här praktiska referensen.
Terminologi
En kunskap om medicinsk terminologi relaterad till artrit är viktigt så att du kan vara en partner i din egen vård. Kommunicera med läkare, sjuksköterskor och tekniker blir lättare om du har en bra grepp om medicinsk jargong. Du kommer att slappna av och känna dig mer kontrollerad när du känner att ditt vårdspersonal pratar med dig och inte pratar ovanför dig och din förståelse.
En av våra läsare påpekade värdet av medicinska terminologi kurser. Personen skrev: "När jag först blev skadad och insåg att jag inte kunde förstå vad mina docs berättade för mig eller något om de rapporter som jag fick tillbaka från dem, tog jag en korrespondenskurs om medicinsk terminologi. Kursen har varit en livsparare för mig och har gett mig en fördel, att kunna förstå vad som sägs och om mig. "
Förstå lingo
Följande sammanställning av akronymer korrelerar med de olika typerna av artrit, liksom de tester och behandlingar som är associerade med artritiska sjukdomar. Använd listan som referens när du känner till "arthri-lingo" som ofta används som en genväg för svårt att säga, svår att stava medicinska termer.
Det är vanligt att se arthritis online-medlemmar använder "arthri-lingo" och "cyberlingo" som de kommunicerar. Som ny diagnostiserad artrit patienten lär sig lingo, deras förståelse för vad som diskuteras kommer säkert att förbättras.
Sjukdomar och tillstånd
AOSD – Vuxen onset Stilla sjukdom
AS – Ankyloserande spondylit
AVN – Avaskulär nekros
CPPD – Kalciumpyrofosfatdihydrat
CTS – Carpaltunnelsyndrom
CREST – Calcinosis, Raynaud’s, Esophagus disease, Sclerodactyly, Telangiectasia
DDD – Degenerativ Disk sjukdom
DISH – diffus idiopatisk skelett hyperostos
DJD – Degenerativ gemensam sjukdom
EDS – Ehlers-Danlos syndrom
FMS – Fibromyalgi syndrom
IBS – Irritabelt tarmsyndrom
JRA – Juvenil reumatoid artrit
JH – Gemensam hypermobilitet
MCTD – Mixed Connective Tissue Sjukdom
OA – Artros
PMR – Polymyalgia Rheumatica
PA – Psoriat Arthritis
RA – Reumatoid Arthritis
RSD – Reflex Sympatisk Dystrofi
RLS – Restless Leg Syndrome
RSI – Repetitiv Stamskada
SLE – Systemisk Lupus Erythematosus
SS – Sjogren Syndrome
TMJ – Temporomandibulära leder
UCTS – Otifferentierad Connective Tissue Syndr ome
Läkemedel
ASA – Acetylsalicylsyra (aspirin)
COX – Cyclooxygenasinhibitorer
DMARDs – Sjukdomsmodifierande antireumatiska läkemedel
MTX – Metotrexat
NSAIDs – Nonsteroidala antiinflammatoriska läkemedel
Kosttillskott
DMSO – Dimetylsulfoxid
MSM – Metylsulfonylmetan
SAM-e-S-adenosyl-metionin
